Alla demokratier står i dag inför en utmaning, en kraftfullt mobiliserande kraft med en agenda som står i bjärt kontrast mot de demokratiska värderingarna. Utmaningen är islamism, en ideologi somkräver människans fullständiga lydnad för islams heliga lag, avfärdar inflytande utifrån (med några undantag, som tillgång till militär och medicinsk teknologi) och genomsyras av en djup antagonism mot icke-muslimer och särskilt mot Väst.

Alla västerländska länder har stora och växande muslimska minoriteter, som i sin tur hyser en liten, men växande, publik för islamism. Nyligen visade en brittisk studie, till exempel, att 7 procent av de tillfrågade sade sig ”beundra organisationer som al-Qaida som är beredda att kämpa emot Väst”...

Il nuovo acuirsi del conflitto tra israeliani e palestinesi in questi ultimi anni è stato accompagnato, in Europa, dal risorgere di fenomeni di antisemitismo. Questo chiaro nesso non ha risparmiato l’Italia, nonostante la limitata presenza ebraica nel paese, la natura altamente integrata della comunità nel tessuto nazionale, e la sua permanenza ininterrotta nella penisola dai tempi della Roma repubblicana. Quanto emergerà da questo breve excursus è che nonostante vi siano ovvie differenze e peculiaritàdeterminate da fattori locali, l’Italia non si discosta dal trend generale europeo...